Test för Selektion och Träning – TST

Test för Selektion och Träning (TST) mäter en persons flytande intelligens – hans/hennes utbildningsmöjlighet och inlärningshastighet. TST är ett normerat verktyg för att identifiera hur snabbt en person kan lära sig och behålla nya färdigheter och procedurer.

Akademiska prestationer, utgör onekligen en stor faktor i urvalsbeslut, men är inte ett effektivt mått på en persons intellektuella förmåga och potential. TST mäter en persons förmåga att lära och hur de kommer att svara på kompetensutveckling. Det är tillämpbart påmänniskor på alla nivåer. TST är en ”kapacitetstest”, inte en intelligenstest.

TST svarar på:

• Hur snabbt tänker den här personen?
• Hur väl klarar han/hon befattningens krav?
• Vilka utmaningar behöver han/hon för att utföra ett bra arbete?
• Är denna person en problemlösare?
  
  

Hur stor är för mågan att lära?
TST mäter individens inlärningsförmåga. Testet har utvecklats i samarbete med engelska myndigheter och är ett exempel på den allra senaste forskningen när det gäller att bedöma människors utvecklingspotential. Det kan användas på alla nivåer inom arbetslivet och för alla yrkeskategorier. TST hjälper dig att analysera utvecklingspotentialen, antingen hos individer, grupper eller för en hel organisation.

Utifrån arbetslivet
Till skillnad från andra anlagstest har TST konstruerats utifrån arbetslivets krav. Med hjälp av TST får Du en indikation på hur väl individen passar för vissa arbetsuppgifter, hennes förmåga att utvecklas och lära sig snabbt. Analyserna levereras i samarbete med SLG Thomas International AB, läs gärna mer på; www.slgint.com

TST består av fem delar:

Uppfattningsförmåga
Mäter individens uppfattningsförmåga i form av hur snabbt och precist personen hittar och rättar fel i en större mängd textinformation. Förmågan är viktig inom arbetsuppgifter som kräver snabbhet, precision och där uttrycksförmågan i tal och skrift har stor betydelse. T.ex. inom arbetsfunktioner med administrativ karaktär samt även inom arbetsfunktioner med ekonomisk karaktär.

Slutledningsförmåga
Mäter individens förmåga att hantera information och med utgångspunkt från den verbala och skriftliga informationen logiskt kunna lösa problem. Denna förmåga är viktig i arbetsuppgifter som kräver snabb inlärningsförmåga och stor språkförståelse. T.ex. i situationer som innehåller förhandling där verbal förmåga är väsentlig. Kännetecknande för ledande befattningar.

Siffertal, snabbhet och noggrannhet
Mäter individens förmåga till att minnas och snabbt utföra numeriska beräkningar. Denna förmåga är viktig för arbetsuppgifter vilka kräver koncentration och känsla för relation till siffertal och statistik Är relevant i befattningar där individen skall minnas, följa och använda regler och/eller instruktioner. T.ex. i befattningar med teknisk försäljning, detaljförsäljning och ledarbefattningar speciellt inom ekonomi, finans och logistik.

Arbetsminne
Mäter individens förmågan att minnas och dra logiska konklusioner under tidspress. Denna egenskap är viktig för arbetsuppgifter som kräver att individen kan arbeta koncentrerat och med hög uppmärksamhet i längre perioder. Exempel på befattningar där denna förmåga är väsentlig kan t.ex. vara inom IT, navigation samt yrken med tekniska eller finansiella utvärderingar.

Orienteringsförmåga
Mäter individens förmåga att hantera och tolka diagram och tabeller. Denna egenskap är viktig för arbetsuppgifter vilka kräver en mer teknisk eller mekanisk förståelse eller problemlösningsförmåga. Vidare att kunna skapa sig inre bilder eller visioner med utgångspunkt från givna förutsättningar. Exempel på befattningar kan vara tekniker- och ingenjörsfunktioner samt IT-funktioner.